Måndagen den 9 januari gick Sveaskog ut med ett pressmeddelande att de avser sänka avverkningsnivåerna i Norrbottens län med 45 % mot planerat samt att det kommer få stora konsekvenser för råvaruleveranserna i Norra Sverige. Bolaget skriver att det beror på att samplaneringsprocesserna med samebyarna inte har fallit ut enligt bolagets önskemål. Uttalanden som naturligtvis leder till ett skarpt ifrågasättande av de uttalanden Sveaskogs VD Erik Brandsma tidigare har gjort om bolagets intentioner att förbättra relationerna med samebyarna.
Att Sveaskog sedan tidigare avverkat så pass hårt att det är helt slut på avverkningsmogen skog nämner man inte. Trots att de själva uttalat detta vid ett möte med Naturskyddsföreningen i Norrbotten. Att Sveaskog inte kan leverera utlovade leveranser skog är ingen annan än Sveaskog ansvarig för!
I Sverige har över 60% av den produktiva skogsmarken kalhuggits sedan 1960-talet. Konsekvensen är att större delen av landets skogsmark idag består av ungskog som enligt lag inte får avverkas.
Låt oss också påminnas om VD:n Brandsmas tydliga uttalande att Sveaskog avser sänka sin avverkningstakt och ställa om till ett mer hållbart skogsbruk. Något som Finland har visat är möjligt genom att inledningsvis avsätta 25% av det statliga skogsbolaget Forststyrelsens markinnehav till hyggesfritt skogsbruk.
Naturskyddsföreningen välkomnar minskade avverkningsnivåer då läget både för klimatet och den biologiska mångfalden är akut. Men att inte ta ansvaret för konsekvenserna av sitt eget agerande och istället skuldbelägga samebyarna är under all kritik. Sveaskog missar helt att urfolk världen över är de som gång på gång har säkrat livskraftiga ekosystem och gynnat biologisk mångfald. Här i Sverige har samerna juridisk rätt, bland annat enligt rennäringslagen, urfolkskonventionen och urminnes hävd, att använda marken till naturbetesbaserad renskötsel. Detta kräver ett hållbart skogsbruk.
Vidare redogör till exempel konventionen om biologisk mångfald (CBD:8j och 10c) klart och tydligt att urfolk, här samerna, har en nyckelroll för bevarandet av biologisk mångfald. Sveaskog skall därmed skydda och uppmuntra sedvanligt nyttjande av biologiska resurser i enlighet med traditionella kulturella sedvänjor som är förenliga med kraven för bevarandet av hållbart nyttjande. Utöver detta har COP15 precis beslutat att urfolkens rättigheter skall stärkas. Tillsammans med FPIC ger, FN:s konvention för urfolksrättigheter m.fl. samer den fulla rätten att säga nej till avverkningar på sina hävdvunna marker utan beskyllningar om att sabotera den överdimensionerade och redan importberoende pappers- och virkesindustrin.
Att statliga Sveaskog inte uppfyller detta är därmed inte samernas fel. De, i motsats till Sveaskog, säger istället JA till biologisk mångfald, hållbart nyttjande, minskad klimatpåverkan och ekologiskt hållbar omställning. Allt inom naturens egna gränser. Låt de vara de vägvisare de faktiskt är istället för att bidra till att öka polariseringen! Det vinner vi alla på.
Inger Brännström, Ordförande Naturskyddsföreningen Norrbotten
Marie Karlsson, Skogsnätverket Naturskyddsföreningen Norrbotten
Johanna Nilsson, Verksamhetsutvecklare Naturskyddsföreningen Norrbotten
0 kommentarer